Efter den här lektionen skriver du frågor till AI-verktyg som ger dig ett svar du faktiskt kan lita på — eller ett ärligt "vet inte".
Ett AI-verktyg svarar på den fråga du ställer, inte på den fråga du menade. Ställer du en vag fråga om ett bolag eller en affär får du ett vagt svar tillbaka — och ett vagt svar som är skrivet i säkert språk är farligare än ett svar som öppet säger "osäkert". Det här är hantverket: hur du formulerar frågan så att svaret går att lita på, eller så att verktyget tvingas erkänna vad det inte vet.
Dåligt: "Är JM ett stabilt bolag?"<br>Bättre: "Vad var JM AB:s soliditet och rörelsemarginal senaste räkenskapsåret enligt senaste årsredovisningen, och hur har de utvecklats jämfört med föregående år? Ange källa och årtal för varje siffra."<br>Skillnaden: den första frågan tvingar verktyget att gissa vad "stabilt" betyder och svara med ett omdöme. Den andra ber om specifika, verifierbara tal med tidsstämpel — ett omdöme kan du fälla själv när du har underlaget.
Dåligt: "Vem äger det här bolaget?"<br>Bättre: "Vilka är de tre största registrerade ägarna i [bolag], enligt aktuell ägarförteckning, och finns det någon ägare med ett kontrollerande innehav (>25 %)? Om underlaget inte visar en verklig huvudman, säg det uttryckligen."<br>"Vem äger" kan besvaras med ett enda namn som råkar vara störst — utan att säga om det innehavet faktiskt innebär kontroll. Se lektion 2 och 3 för varför den distinktionen är avgörande.
Dåligt: "Är det här en bra affär?"<br>Bättre: "Här är siffrorna för affär A och affär B (belopp, antal enheter, år, om det är en bolags- eller fastighetsaffär). Räkna fram pris per enhet för båda och lista minst tre faktorer som gör dem svåra att jämföra rakt av."<br>"Bra affär" är ett värdeomdöme AI-verktyget inte har mandat att göra åt dig. Be i stället om beräkningen och de skillnader som spelar roll — se lektion 8.
Ett svar som innehåller exakta siffror, procentsatser eller datum utan att ange varifrån de kommer ska misstänkliggöras, oavsett hur självsäkert det är formulerat. Ett språkmodellbaserat verktyg kan generera ett sannolikt-låtande tal även när det inte har ett faktiskt underlag för det — det är inte samma sak som att ljuga medvetet, men effekten för dig som läsare blir densamma om du inte kontrollerar.
Ett svar utan källa är en gissning i finkläder.